Jag skall bygga ett hus åt dig 

"När kungen satt i sitt hus, sedan Herren hade givit honom ro för alla hans fiender runt omkring, sade han till profeten Natan: "Se, jag bor i ett hus av cederträ, medan Guds ark bor i ett tält." Natan sade till kungen: "Gå och gör allt som ligger på ditt hjärta, ty Herren är med dig." Men den natten kom Herrens ord till Natan: "Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren : Skulle du bygga mig ett hus att bo i?  Jag har inte bott i något hus från den dag då jag förde Israels barn upp ur Egypten, ända till denna dag, utan jag har flyttat omkring i ett tält, i ett tabernakel. " 2 Sam.7


Det är kung David som talar med profeten Natan om Guds angelägenhet i texten. Vi föres in i deras privata samtal där det refereras från deras innersta och uttalade tankar. David och Natan är egentligen på rätt spår. Guds djupaste intentioner var att bygga sig ett hus. Templet. Det vet vi av historien.

Men "det är Guds ära att dölja en sak och kungars ära att utforska den." Ord.25.  

Det är kungen som påbörjar samtalet och inte den vanligtvise Natan som vet att fånga David i gåtor. Kungen som också är av profetisk anda väcks av Guds rådslut och Natan får svårt att sova. Ja, vad är från människan och vad är från profeten bland gudsmän? Här en omvänd ordning i deras särskilda gemenskap. Men det var också ett förslag av David som Gud inte var sen att svara på. Ty "Det som är fött av Ande - det är Ande! " Tanken om ett Guds hus pulserade i samma trons sfär som Gud verkar i. Natan kunde inte tiga stilla. Han var en kärv men bra medarbetare. Han dagtingade inte. Han skrädde inte orden. Ja, det är profetens tjänst. 

Det är förvisso så att en människa i sitt rätta element blir ett med uppgiften. Det gäller också rent profant. Egenföretagare i vilken verksamhet som helst, har i stor utsträckning valt sitt verk och förvärv själva. Många av dem dör med stövlarna på. I stroke eller i hjärtinfarkt. Det är det intensiva engagemanget som bäddar för det. Det är de förödande kärlskadorna som fäller hjältarna. Engagemanget och passionen. Och bekymren under möda. Gudsmännen som inte skiljer sig åt här i hänförelse - men för Guds sak. 

David var en enastående gestalt. Han var handplockad av Gud själv. Herren gjorde honom förmer än Saul. David var en diktare, poet, profet och kung. Det är Guds verk i en människa som blir allt det där som den helige Ande i honom verkar fram. Det konungsliga ämnet blev först djupt prövat av alla mänskliga instanser. I familjen. Bland bröder. Inför lejon och björn. Hos arbetsgivaren - kung Saul. Han blev fördömd. Självanklagad. Upprättad. Striden i hans eget hus skulle aldrig taga slut...och Guds härlighet för alltid!

Texten här kräver egentligen ett talets forum. Här finns nyanser av de finaste slag. Här finns intonationer bokstäver inte kan härbärgera. Här finns rop och syntax. Här finns sakupplysningar som varit fördolda i Gud. De brinner i eld och kan ej släckas. De vill uttalas! Angelägenheten över att Gud sänker sig ner mot jord och vill skapa en plats där människor kan möta honom i ett hus - det är så stort! Han som till slut uppenbarade sig i sin Gudason - Jesus Kristus. Han som genom Kristus just nu förbereder en boning där vi slutgiltigt skall få bo. I Herrens hus för evigt!

Natan, bäste Natan, var först med på noterna. Han kände igen att saken hörde hemma i Guds vilja. "Gå och gör allt som ligger på ditt hjärta, ty Herren är med dig ", säger Natan först. Men på natten får Natan bud. Han återkommer nästa morgon som den personlige rådgivare till David han är, med en blick som glöder. Med ett anlete och en uppsyn som för David säkert var omistlig och igenkännbar. Med en övertygelse om ting Natan har sett. Det är tyngd i orden. De blir till ett budskap:

" Nu förkunnar Herren för dig att Herren skall bygga ett hus åt dig", säger Natan till David. Vilken vändning! Gud sanktionerade och var med i visonen. Kan man säga så? Ja, men på Guds villkor och med sina direktiv.

Om Gud väcker en vision då tar han ansvar för den. Han kommer därefter att placera porten på huset med reglar som håller. Tunga är hans gångjärn. De som på Noa tid blev till ett Guds bogvisir.

"Ja, jag skall låta dig finna en öppen dörr - som ingen kan stänga. När jag upplåter - skall det vara upplåtet. När jag stänger, då ingen kan öppna".