Gå till ditt Karran

När Stefanus genomför sin sista predikan i livet gör han en resume`över sitt folks historia. Så mäktigt. Låt oss röra vid den predikan i ett särskilt avseende.

I Moseboken kan vi läsa att HERREN talade till Abraham att han skulle lämna sitt sammanhang. Gud talade om vad han skulle lämna men inte var han skulle hamna. Så är det att vandra på trons väg! Det är alltid ditåt men aldrig varåt. Tron har sin egen kompass och den drar den trosvisse likt flyttfågeln om hösten till varmare land. Hettan drar eller skjuter på i ett högpulserande bröst. 

När Stefanus predikar är Abrahams resa för länge sedan över men det är dyrbart att se hur Stefanus beskriver denna trons vandring likt en princip. Trons vandrings princip. Varför är det en trons vandrings princip? För att Abraham var trons fader. En fader har söner och döttrar. Det vill säga efterföljare enligt samma princip. Vad säger Stefanus?

" Härlighetens Gud uppenbarade sig för vår fader Abraham, medan han ännu var i Mesopotamien och förrän han bosatte sig i Karran. Gå ut..." Apg. 7.

I Gamla testamentet står det att Abraham kom till Haran. I Nya testamentet refererar Stefanus till orten Karran. Har någon fel citerat här? Nej, de sakkunniga menar att det är det grekiska ordet för samma stad, dvs. Haran. Karran har ingen egen betydelse. Det har Haran. Men eftersom det avser samma ort som Abraham kom till och vi vet att Haran är en biblisk ort och att ortnamnet betyder "väg", kan vi vara trygga i att det handlar om en väg. En väg kan leda åt olika håll. Det kan trons vandring också. Så skall ortnamnets språkförbistring tolkas. En väg är aldrig slutdestinationen. Men den för dit! Haran. Karran.

Haran betyder "väg" eller "gata". Pantsätter inte skriften hela berättelsen genom att övertydligt visa på att trons väg är just en väg genom ortnamnets betydelse!? Man stannar inte kvar på en väg. Man går vidare.  Ja, skriften är så överbetonande att inte fastna i gamla mönster eller lösningar att den förändrar ortnamnet från Haran till Karran. Varför? Därför att det är destinationen på trons vandring också för dig. Var ligger Karran? Vad är det för plats? Det är din plats! Din väg. Den existerar i översatt betydelse för dig, likt Haran för Abraham. Flummigt? Inte alls! Det är ditt Haran. Karran!! Gå. Gå i tro! Sela.

Låt mig gå tillbaka till den ursprungliga texten om Abraham. Den som Stefanus omtalar. Vad betonar han så särskilt? Härlighetens Gud uppenbarade sig för Abraham medan han ännu var i Mesopotamien. Det gör inte Moseboken med samma stegring. Abraham gick inte till Haran för att få höra från Gud. Han gick till Haran på Guds uppenbarelse. Gud uppenbarade sig där han var för att han skulle dra vidare. När han sedan kom till Haran begrov han sin fader Tera. En synnerligen tydlig förebild på sitt tidigare sammanhang. Abraham drog sedan vidare med sin brorson Lot. Gud kom emellertid att frigöra Abraham också från Lot. Genom omständigheterna. Säg mig emot om jag har fel. Är inte kallelsen personlig? 

En kallelse och ett löfte är alltid personligt givet av Gud. Allt "folk" som den visionäre gärna vill ha med sig på vandringen, är inte alltid med i Guds plan. Gud visar istället på stjärnhimlen och pekar på alla sandkorn på stranden och han talar under mänsklig sterilitet och infertilitet: - Så många skall du bli!! 

Då Gud kallar, då kallar han personligt och personligen. Han kommer också att föröka sitt folk. Personligen. När han släpper på infertiliteten och ofruktsamhet i överförd mening.

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln