Lita på Ordet

Och när jag började tala, föll den helige Ande på dem, alldeles som på oss under den första tiden. Då kom jag ihåg vad Herren hade sagt: Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas i den helige Ande. Om nu Gud gav dem samma gåva som han gav oss, när vi hade kommit till tro på Herren Jesus Kristus, vem var då jag, att jag skulle kunna hindra Gud? När de hörde detta, lugnade de sig och prisade Gud och sade: "Så har Gud skänkt också åt hedningarna den omvändelse som ger evigt liv." Apg. 11:15-18.

Petrus hamnar här i en aha upplevelse. Ja, han har flera aha upplevelser i texten, tycks det mig. "När jag började tala", skriver han. Jag har själv velat lägga betoningen på "började". För det fanns tydligen kraft i talet utan att Petrus för den skull beskriver det så. 

De flesta föredrag kräver att man presenterar sitt budskap under en någorlunda disposition, innan budskapet kan landa i knät på folk och kan tas emot eller förkastas. Och med en god rationell sammanhållning. Reaktionerna kan vara olika och följer i stigande grad lyssnarens egen kultivering. Vi är helt enkelt olika kräsna. Så kan man förklara envägs kommunikation människor emellan. Men här drabbade budskapet redan inledningsvis åhörarna och den helige Ande föll på dem. "Alldeles som på oss under den första tiden", konstaterar Petrus.  Jag tycker det är så hoppingivande att läsa det.

Var det väl valda ord av Petrus som åstadkom reaktionen? Nej, i och för sig inte. Han var bara en fiskare. De pysslar inte med retorik eller verbal marknadsföring. Än mindre döper fiskare i den helige Ande. Trots att det finns kurser i allt, numera.

 Jag tycker sammanhanget är så väsentligt. För hur skall alla koncept och metoder med social profitering kunna möta de andliga behoven, med mindre än att Gud själv griper in? Här gjorde han det. Ofta uppmanar vi andra att närma sig Gud, så skall han närma sig oss. Ja, det är sant och riktigt. Men här gick Gud med Petrus. Och han blev själv överväldigad över det. Det här är en annan sida av ett Gudsmöte. Enskilt som kollektivt.

 Det finns en helt omätlig tyngd hos den som hänfört talar Guds ord. En predikare som delar med sig av sin egen upplevelse av Ordet. Inte utstuderat. Och inte bara studerat. Inte heller spekulativt. Eller beräknande. Det är förmer än närvaro, inlevelse eller karisma. Guds ord är levande. Det sätter fart på av Gud givna processer i människan, då det förkunnas. Andeburna ord från Gud. Då faller den helige Ande på människor. Folk blir nollställda och frågar: Vad skall vi göra? Låt er frälsas och döp er! Så enkelt anvisat och så okomplicerat för varje människa att efterfölja. Om man vill. Dopet är ingen tvångshandling i späd ålder under avsaknad av sinnesnärvaro. Frälsning betyder sinnesändring och tro på Gud. Syndaren måste åtminstone bli så gammal att han eller hon vet om sin egen synd. Här hjälper inte god man. Här har inga entreprenörer något mandat. Tro inget annat, du medlemsjägare. Om det finns motsättningar här? Det kan du lita på. Inte i dina matriklar. Men i Guds! Följer vi Ordet kommer vi rätt.

Lite senare står det i samma kapitel. "Herrens hand var med dem och ett stort antal kom till tro och omvände sig till Herren". "Herrens hand"... det är samma begrepp som Hesekiel använder sig utav. Det är med händerna man gör saker. Ett begrepp för det. Gud verkade! Men det är också ett uttryck för den påtagliga skillnad det är när Herrens hand är med och när man jobbar i egen kraft. Låt oss överlåta alla spekulationer till Gud. Predika ordet.

Det återvänder aldrig ogjort.