Välfärdssamhället...

En talande bild från Stockholm på min framsida. Förmodligen en av de dagdrivare som kommer i grupper till olika städer i Europa för att tigga. Men varför spekulera. Han sitter där han sitter invid hundarnas markering. Spåren är färska eller av frosten bevarade i lågdagrar. Lagen om förbud mot dagdriveri upphörde 1964 i Sverige. Då bedömdes Sverige vara en välfärdsstat. Ingen ansågs behöva dagdriva längre. Dagdriverilagen avskaffades.

 

Är det den rike mannens hund i Lasarus värld, som har urinerat alldeles intill honom? I överförd mening. Troligtvis vet inte mannen på bilden om att texten i fonden korresponderar med hans eget liv. Om det nu är så... Men symboliken är slående. En sängbutik som öppnar inom kort. Han köar likt ungdomar till ett biljettsläpp, helt ovetande om att han själv mejslat ut bilden fullständigt.

 

Varför stannar inte de polisiära myndigheterna och reder ut mannens liv? Varför "dumpar" de åtminstone inte av honom vid socialkontoren och hjälper honom till rätta i livet? Eller är det en lukrativ försörjningspose mannen intagit med fattigdomens alla attribut? Jag tror inte det.

 

Jag har svårt med denna bild. Den är tragisk och komisk på en och samma gång. Tragikomisk. 

 

( bilden finns att se i mappen " Art" i Galleriet.)

 

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

  • Siri » Fader förlåt dem...:  ”Dit behöver vi alla komma om och om igen!”

  • S. Anderberg » Tack för mig:  ”Broder! Såg din sida för första gången idag. Hoppas att du ändå får detta mejl. ..”

  • Siri » Gud är inte oordningens Gud:  ”Amen broder Amen! ”

  • Claes Mård » Tack för mig.:  ”Det är tråkigt om din röst tystnar Tommy men jag förstår din känsla. Man blir t..”

  • Siri » Tack för mig.:  ”Om du känner frid över ditt beslut så är det ok,då har Gud nånting annat för dig..”

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln