" En tid därefter, medan veteskörden pågick, besökte Simson sin hustru och hade med sig en killing. Han sade: " Låt mig gå in till min hustru i kammaren." Men hennes far tillät honom inte att gå in. Han sade: " Jag var säker på att du hatade henne, och därför gav jag henne till din bröllopssven. Men hon har en yngre syster som är vackrare än hon. Tag henne istället! Men Simson svarade dem: " Den här gången är jag utan skuld till filisteerna , om jag gör dem något ont. Simson gick och fångade trehundra rävar. Sedan tog han facklor, band ihop rävarna med svansarna två och två och satte en fackla mitt emellan de två svansarna. Därefter tände han eld på facklorna och släppte in rävarna på filisteernas sädesfält och antände så både sädesskylar och oskuren säd, vingårdar och olivplanteringar. När filisteerna frågade vem som hade gjort detta, fick de svaret: " Det är Simson timnitens svärson, därför att timniten tog hans hustru och gav henne till bröllopssven." Då drog filisteerna bort och brände upp både henne och hennes far i elden." Dom 15.

Simson återvänder till sitt privatliv. Där hans tjänst medfört konsekvenser på ett personligt plan. Men han vet inte ännu hur djupa konsekvenserna är och skall bli. Hustrun har getts till bröllopssvennen. Simson kommer med en killing istället för med blommor. Ett tamt djur är en vänlig gåva till en hustru, tänkte säkert Simson. Han är ju en jägare ut i fingerspetsarna. Ett vilt djur vore för brutalt. Och en gåta har redan kostat honom ett merarbete med att slå ihjäl trettio filisteer eftersom hans blivande blåste honom på gåtans svar. Honung är vid detta lag en gammal andlig upplevelse. Honungen minner om segern över lejonet men lejonet påminner för mycket om gåtan han slarvade med. Så det blir ett tamdjur denna gång. Ett säkert kort som inte kan erbjuda några oväntade överraskningar på trons väg. Så en dikt får hon inte! Inte en rebus eller en gåta heller. Självspeglingens tid var nu förbi. Integriteten har lagt sig som ett hölje över mannens själ. Det blir en söt killing. Men hustrun är given åt en annan. Det vet inte Simson om. Det skall han bryskt bli varse. Svärfadern föreslår lillasystern i hustruns ställe och vi känner genast igen tongångarna i berättelsen om Jakobs historia med sin svärfar. Här ropar textraderna i 1 Moseboken och Domarboken till varandra. Han fick hennes syster Lea istället. På bröllopsnatten. Och han får arbeta ytterligare i sju år för att få den han ville ha och vi letar febrilt efter Guds närvaro och trofasthet i att undanröja hindren i tid, bland de biografiska exemplen i ett Guds handlande. Är det en officiell ställning att vara patriark eller domare åt Gud - då borde han vara intresserad över hur det går längst med vägen. Förvisso! Herren är mån om alla sina barn.

Skulle Gud använda äktenskapet, kvinnan, hjälpen som mannen fick till sitt sällskap i livet som ett medel i att skapa problem? Naturligtvis inte. Det vore både för utstuderat och för motsägelsefullt. Hon skulle vara mannen till hjälp, står det. Men livet är på flera nivåer. Och Gud har genom Simsons liv sak mot filisteerna. Det är den största rubriken över hans liv. I patriarken Jakobs liv kan vi bara säga; att Gud måste forma den blivande patriarken. Gudsmän växer inte på träd! Hör du det. Du som bara överlever på ett ovisst personligt plan, du har ingen aning om vad Gud gör i ditt liv. Håll bara fast vid Gud! Det kommer att klarna och visa sig. Herren har danat profiler förut. Han kan uppväcka en gudsman ur dig om du vill ställa dig till hans förfogande. ALLT är inte som det ser ut. Varken inför dig själv eller inför andra. Gud har ett bättre perspektiv.

"När veteskörden pågick." Varför gick Simson ner just vid skördetiden? Hur fick han impulsen att gå till sin hustru just "en tid därefter?" Varför inte efter "en halv tid"? Vad det nu kan vara för tidsmått. Hur länge varar "en tid?" Och exakt hur lång tid är "en tid därefter? " Det vet ingen. Gud vet. Och han ordnar så att Simson kommer på benen just när det är skördetid. Ner för att med en killing besöka sin hustru som inte längre är hans. Han vet inte om att han snart skall utföra ytterligare "en gudstjänst" genom sitt liv. Men filisteerna skall snart bli uppmärksammade på det. Och hans ex-hustru som filisteerna bränner upp.

Gudsmannens tjänst inför Gud eller slarvigheten i att skapa gåtor under hybris får personliga konsekvenser för Simson. Var går gränsen mellan det självförvållade och det som är av Gud sanktionerat? Det är omöjligt att hålla isär. För vem kan på en enda bild urskilja hårstråna i sju tunga flätor? Och vem kan räkna kvalstren som hänger i dess trådar? Förtrösta på Gud! Han har räknat alla dina hårstrån även denna morgon. Han känner kvalstrens väg på de hårstrån som ligger kvar i din omgivning, till och med. Han som alltid vakar över dig. Han som måste räkna dina huvudhår kontinuerligt, eftersom han sagt så. Du är älskad av Jesus! Han är Guds utsände Son. Förtrösta min vän! Livet är och det känns. Och Gud är fortfarande Gud och kommer så förbli.

Simson blir rasande. Han fångar trehundra rävar och binder ihop dem parvis. Sätter en fackla mellan svansarna och tänder på. Mitt i skördetiden. Du har väl inte glömt hur kapitlet började? Simson fick för sig att besöka sin hustru. Just då! Men han kan omöjligt veta medan han under fredliga former slaktar sin killing att han kommer att skicka trehundra infångade rävar med hundrafemtio facklor rätt in i filisteernas veteskördar för att bränna ner hela det kommande årets skörd. Så destruktivt. Men Gud visste!! Gud visste från början! Tänk att få gå Guds ärenden. Det är livets stora mening! "Och jag uppväckte somliga bland edra söner till profeter och somliga bland edra unga män till nasirer", skriver Amos.

Vad står det i Guds hemliga manualer om metoderna då han uppväcker profeter och nasirer? Finns det något känt tillvägagångssätt för det? Vi har i språket en liten anvisning. Någon "väcks". Något slumrar i det dolda. En väckarklocka ringer. Och Gud uppväcker. Vad är den utlösande faktorn - väckarklockan? En uppbränd hustru? Det är i alla fall skälet eller möjligen förevändningen i berättelsen om Simson. Och det är bara att försöka sätta sig in - i andra. Det drabbade Simson djupt. Var det det som formade honom till en nasir? Säkert! Men inte bara. Var det Guds metod i ett olyckligt privatliv? Det är som att räkna hårstrån och att leta efter vilket hårstrå som bär på flest kvalster. Vi vet bara att. När Gud tar sitt verktyg i sin hand och skickar ut dem två och två med en fackla som brinner i deras hjärtan - då tar det eld i samhällena!

Fler av Simsons kaliber behövs i överförd mening på det andliga området. Alla troende som är kringspridda... Fånga in dem! Bind dem vid Gud och släpp ut dem. Sänd ut dem två och två. Låt de lysa i en mörk värld. Bilderna är många och går i varandra. Jag får återkomma.

Guds ord är verksamt och talrikt.

" We cannot afford to let down our Christian standards just to hold the interest of the people who want to go to hell and still belong to a church." 

             - A. W. Tozer -

Nu är den nya hemsidan på plats. Det är ett levande dokument, så färdig blir den i och för sig aldrig men den är åtminstone alltmera inredd.

Jag vill till veckan spela in en kort förkunnelse på Youtube. Tanken och behovet har väckts! Jag vill utgå från ett bibelsammanhang och sedan bara trycka på det väsentliga. Fem minuters inspelningar som kanske kunde heta " Fem minuter med Thommy". Eller varför inte "Fem minuter med Jesus"?

Är så tacksam till Gud att det än finns tid att vara verksam för eviga värden. Var med och aktivera också dig i arbetet. Det är inte mig du ska ta ställning till. Jag är obetydlig. Det är till vår gemensamma vän och frälsare - Jesus Kristus - vi ska arbeta för.

- Välkommen att vara med och säg ditt Amen. Var med och gör Jesus namnet stort igen. Donald Trump vill göra Amerika stort igen med sitt MAGA. Men vi vill göra Jesus stor igen.

- Make Jesus Great Again!

"No Christ in your sermon, sir? Then go home, and never preach again until you have something worth preaching."  

- C.H Spurgeon -

Det är nu snart en månad sedan min blogg fick sin nya hemsida. Jag kan nu se att jag efter så kort tid även har följare i Singapore. Inte mindre än 25 stycken har varit inne och läst texterna därifrån. Otroligt! I Tyskland 13 stycken. Frankrike 13 stycken. Finland 11 stycken. USA åtta stycken. Hong Kong sju stycken. Danmark sex stycken. Mexiko sex stycken. Dominikanska Republiken fyra stycken. Norge fyra stycken. Tunisien två stycken och Elfenbenskusten en läsare - inte minst. Och flera hundra följare i Sverige. Jag ser ju inte vem eller vilka de enskilda läsarna är, så klart, men AI registrerar väl positionen på IP adresserna och land nämner dem.

Det är svindlande att plötsligt upptäcka att man är en världsevangelist på detta vis. Och det säger jag med stor ödmjukhet men också med ironi. Jag har inte själv sökt formatet. Det handlar inte om själv exponering här utan om en önskan att göra Guds rike och människorna en tjänst. Men också att i samma andetag slippa tigga om medel för att kunna utföra det - trots att "jag" behöver flera hundra miljoner för att vi ska kunna skaffa en f.d. biograf här i Stockholm, för evangeliskt arbete och för gemenskap med varandra. Kostnader är den friktion som uppstår så fort vi ska utföra något i tiden. Det oberoendet tror jag är väldigt viktigt om man kan hålla sig borta ifrån. Det ekonomiska slaveriet. Bra att hitta forum och verksamhetsformer som inte kräver så mycket kapital. Men vi vill gärna synas och höras och bli inflytelserika. Sådan är vår natur. Men evangelium och Jesus ska ha det främsta rummet. Inte brevbärarna.

Det är också vämjeligt att sitta och lyssna på timslånga kristna tv-sändningar där merparten av programmen måste handla om att få människor att offra pengar till TV verksamheten. Förr lyssnade man med stigande intresse när Donald Bergagård hade skrivit en ny sång. Nu är hans röst mer förknippad med underskott av kapital. Det är något fundamentalt fel med det. Pengar hade aldrig något inflytande på apostlarnas tid. Fråga Ananias och Safira i Apostlagärningarna. De vet. Det finns inte en enda mening av på-annonsering om behovet av pengar hos Petrus, då han predikade och tre tusen blev frälsta. Han stod på torget och talade, tror jag. Modern kristen verksamhet är istället inriktade på att nå minst tre tusen så de kan vara med och offra till verksamhet. Månadsgivare och partners. Gärna att församlingsborna via autogiro överför tio procent av sin nettolön till kyrkan - för det gjorde man under gamla testamentets tid. Det har Gud sagt. Så skapar man klyftor och gör den fattige ännu fattigare. Det är inte svårt för den rike att avstå tio procent av sin inkomst när det motsvarar den fattiges hela nittioprocent av dennes inkomst. 

I Nya testamentet handlade det inte om tiondet av inkomsten. Där handlade det om att "en utjämning" skulle ske. Alltså ett proportionerligt givande och inte ett tionde givande. Finns ingen pastor som blir kvar i ämbetet med en sådan tillämpad undervisning. Därför är tiondet en efterhands konstruktion för att kunna bedriva föreningslivet - kyrkan. Det har inget med skriften att göra. Herren älskar en glad givare!

Guds ängel och Ande var överaktiva i att Filippus skulle nå en enda från Etiopien så att den etiopiske hovmannen kunde föra evangelium vidare till Afrika. Där tappar vi fullständigt kontrollen över utvecklingen. För verket är Guds. Men Guds Ande vakade över sitt verk bortom alla våra ansträngningar och tjat om medel till verksamheter. De största förkunnarna nu för tiden åker i egna flygplan. De behöver de för att hinna med sitt hårt lagda schema, säger de. Guds rike består inte av brist på pengar. Allra minst i de medel som andra får offra för andras välleverne.

Guds rike består i rättfärdighet, frid och glädje, i den Helige Ande. Och Herren älskar en glad givare!