"Snart får du ditt krig"

Publicerad den 3 april 2026 kl. 11:33

"Snart får du ditt krig". Ja, jag kan gott höra uttrycket. Allt sedan 2014 då jag på den förra bloggportalen under samma namn "Från manna till vaktlar" varnat för en kontrovers mellan Sverige och Ryssland så går allt i den riktningen. Östersjön, som ett Natos innanhav är arbetsrubriken. Politiskt, militärt och ekonomiskt sett. Det kommer Ryssland aldrig att kunna förlika sig med. Det är en existensiell fråga för den ryska regimen. Där har nöden ingen lag. Det profetiska ordet tar vår nutid i anspråk och omdefinierar den.

 

Mycket vatten har runnit under broarna sedan 2014 då jag började lyfta fram de domsord som hänger över vårt land. Anton Johansson och Birger Claessons. En riktigt farlig pik i detta scenario var när pipelinerna Nord stream 1 och 2 sprängdes på Östersjöns botten. Det var verkligen en händelse som kunde ha utlöst ett kaos i vårt närområde. Men energifrågan har tagit en omväg via Mellanöstern och gräver nu allt djupare och hårdare tag om våra länder och samhällen. Den gas som tidigare gav utkomst åt Ryssland via pipelines har istället intensifierats ovan vatten med oljan som bas. Den möjliggjorda logistiken tog andra vägar - oss till lycka. Ukraina till olycka. Ett krig vi sponsrar och finansierar. Av självbevarelsedrift.

 

I skrivande stund har nu svensk Kustbevakning bordat ett tredje ryskt tillhörande oljefartyg. Ett ofrånkomligt scenario. Och det är egentligen samma sak. Ett transportnät ovan vattnet som transporterar energi till en lukrativ marknad där avkastningen går rätt in i den ryska staten och krigskassan. Det ena kriget motiverar det andra. Ett andra krig måste finansiera det första. Den ukrainska armèn som tränger alltmer in i Ryssland och förstör den inhemska oljeproduktionen kommer inte att kunna låta Ryssland förbli passiv. Det förstår vem som helst. I affekt - annars imploderar den ryska staten i inre motsättningar. Affekter kommer alltid först. Rysslands oljeproduktion är trängd från två håll. Gotland som en dominant bas i Östersjön står fortsatt i blickpunkten. En ö likt ett stationärt hangarfartyg för övervakning av vidare export av olja och upprätthållare av jämvikt och inflytande i närområde. En blind kan redan se det. En lomhörd har redan hört det.

 

Det är otänkbart att den svenska kustbevakningen obesvarat kommer att få fortsätta konfiskera den ryska skuggflottan på det vis som nu tilltar i förekomst. Ryssland är inte nu den enda militära makt som tar sig friheten att upphäva folkrätten. Det skapar ett bredare incitament och en djärvare hållning. En skärmytsling kommer inte den svenska armén att kunna besvara. Det vore för farligt. Därvid är den svenska mentaliteten och neutralitets hållningen alltför djupt rotad. Vi är inget krigarfolk. Vi vet vad vi har. Men inte vad vi får. Med eller utan ett trögstyrt Nato. En annektering av Gotland är tyvärr ett lika stort hot som ett möjligt proportionerligt avträde för det svenska folket. Ett värre scenario är ett fullskaligt krig. Det kommer vi att undvika med alla medel. Vi är sådana.

 

Sverige har höjt sin insats genom att med hjälp av sin kustbevakning och lagstiftning inom sjöfarten komma åt förutsättningarna för kriget i Ukraina genom att störa oljeleveranserna. Väl motiverat, så klart. En metodik den överlägsna Kinesiska staten omotiverat använt sig av i sina provokativa bordningar av Filippinska fiskare och deras båtar för att undgå en militär konfrontation. Men med en stor skillnad. Sverige är inte Kina. Och Filippinerna är inte Ryssland.

 

Vi går med berått mod rätt in i en kontrovers. Vi är så omdömesgilla i vår pragmatiska hållning. Men skeendet för oss allt närmare en verklig konflikt.

 

 

 

Lägg till kommentar

Kommentarer

Det finns inga kommentarer än.