"Och tisbiten Elia, en man som förut hade uppehållit sig i Gilead, sade till Ahab: »Så sant HERREN, Israels Gud, lever, han vilkens tjänare jag är, under dessa år skall varken dagg eller regn falla, med mindre jag säger det." (1 Kung. 17)
Uttrycket " med mindre än jag säger det " är ett talesätt som för den vane bibelläsaren är förknippat med Elia. Elia stod ensam på Karmel och han utmanade hela sin samtid där både ledarskapet och folket fjärmat sig från Gud. Vid denna tidpunkt är det på ett rent mänskligt plan utifrån det Elia säger - om vi försöker pejla Elia sinnestillstånd - så att han fullständigt sätter sig till motvärn. Han sätter allt på spel. Vad hade han egentligen för egna resurser till sitt förfogade? Det är inte små medel han verkar förfoga över. Han påstår sig kunna styra över regnet och daggen. En enda temperatur skillnad från det att kall natt övergår i dagsljus så kryper dropparna fram i gräset och mannen skulle omedelbart förlorat sitt anseende i sitt prestigefulla uttalande. Vi tänker ofta på regnet som han höll tillbaka. Men det är svårare att hålla tillbaka daggen för den är betydligt mer finkalibrerad i temperatur växlingarna. Och hur hindrar man en skur att avstå släppa sina droppar när man bor i ett kustland med berg höga som Hermon med sin kritvita snö på toppen som korresponderar med det motsatta? Det står bortom mänsklig makt och inflytande. Men han säger så. Hur kan han ha så hög svansföring?
Det är intressant att först se hur bibeln presenterar Elia. Den initierar inte ett tilltal från Gud till honom. Inget : "Så säger Herren." Den kallar honom för Tisbiten. Tisbiten Elia. Jag som är född i Göteborg skulle då kunna kallas för Göteborgaren Thommy, för att pensla fram strukturerna i presentationen. Presentationen är verkligen objektiv och ringa. Det står inte ens att han var en profet här. Och det öppnar upp för vem som helst att kunna vara ägare av en tro som sätter tillvaron på spel. Inte sant? Hade det stått profeten Elia hade vi för egen del inte känt oss tilltalade eller kallade. Profeter har ju ett givet uppdrag. Det tycker vi oss aldrig äga. Bibeln uppger att han var en man som uppehöll sig i Gilead. Ja, för att göra det än mer tillgängligt och illustrativt: Göteborgaren Thommy han uppehåller sig i Stockholm. Så ska vi förstå beskrivningen. Helt avmystifierat. Den gör subjektet och predikatet tillgängligt för alla och inkluderar även vardagsmänniskan. Jakobs brev använder samma avdramatiserade beskrivning; "Elia var en man av samma natur som du och jag." Vi tänker då främst på våra svagheter och vi ringaktar oss men glömmer så lätt Gideons styrka under kverulansen. Om vi hårdkokar ner denna beskrivning så skulle det då räcka med att vara en man. Eller kvinna. Här har vi skiftens tydliga pedagogik till nytta för oss.
Jag ville lyssna med AI vad det säger om talesättet:
"Uttrycket "det ska inte regna med mindre än att jag säger det" är en idiomatisk fras som används för att uttrycka att man har full kontroll över en situation, eller att man bestämmer vad som ska hända. Det antyder att man ensam har makten att avgöra hur en händelseutveckling ska se ut och att inget kommer att ske utan ens godkännande. "
Det är mer än häpnadsväckande när vi tänker på att Elia utifrån det idiomatiska uttrycket och naturfenomen menar sig kunna styra dessa. Och låt oss inte släppa den kliniska beskrivningen bibeln själv använder då skribenten berättar om Elia här. Mannen, Tisbiten, som uppehöll sig i Gilead. CV:et är ett tomt ark. Det står ingenting om en hög uppenbarelse eller ett Guds tilltal här. Andreas Nielsen i Hillsong har inte behövt ge sitt mandat eller godkännande. Inte Joel Halldorf i Expressen sin välsignelse. Och det är hit jag ville komma i dagens text. Elia, en man som sätter allt på spel - inte minst sin egen person och prestige för ett gudomligt mål. Och nu vill jag säga det allt överhängande; Gud kunde inte låta bli att handla på mannens hållning i ett stort och självutlämnande risktagande för Guds rikes sak. Gode Gud! Så blev han den utlösande faktorn för ett Guds ingripande i Israel. Elia satte Gud i rörelse. Elia fick Gud att hitta en anledning till att ingripa i hans situation och samtid. Guds ära sattes på spel.
Vi finner också denna tro hos den tre männen i Babylon, Sadrak, Mesak och AbedNego. Men vi har svårt att ta till oss deras hängivna tro då vi inte kan översätta påbudet och den upphettade ugnen i vår egna liv. Vi hittar inte vår spelplan eller vårt trons område där vi kan utöva tron. Vi som är så undfallande och lider av brist på karaktär och hållning ur ett tros perspektiv. Gud hittar aldrig något område där han kan få manifestera sig utifrån ett Guds rikes representation. Vi sätter aldrig Guds ära på spel. Hur ska han då kunna manifestera sig genom oss? Vi som bara vårdar vår gudsrelation genom de behov vi har för personlig del.
Elia, mannen från Tisbe, som uppehöll sig i Gilead utmanade inte bara sin samtid. Han utmanade faktiskt Herren själv och hade vid en enda liten liten eftermiddagsskur varit lika obetydlig som orten han kom ifrån. Men han gick Guds ärende och Herren fann en nedslagsplats för sin manifesterade helighet.
Ja, se hur solen beordrades gå upp något försiktigare varje morgon under tre och ett halvt år över Israels land, så att inte friktionen mellan värme och kyla alstrade daggdroppar om morgnarna på de taggiga ginstbuskarna och vätte marken. Eller vid solens nedgång fick ångan av den uppvärmda jorden att spilla av sig.
Herren kallar på människor att vara hans budbärare. Han kallar dig att i smått - för det är där det börjar - och stort att vara hans representant i din samtid där du är verksam - vare sig du är i dina hemförhållanden eller om du är verksam i Gilead. Elia har kommit att kallas för profeternas profet. Vi känner igen uttrycket om Herren. Herrarnas Herre och Konungarnas konung. En övre representation likt översteprästen i sitt skrå.
Men det har sin grund i att han var en man från Tisbe som uppehöll sig någonstans. Någon annanstans. Och han var en man av samma natur som du och jag.
Det gör det hela tillgängligt för oss inför Herren om vi vill ställa oss till hans förfogande i vår samtid.
Lägg till kommentar
Kommentarer