"Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull: »Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont." Psaltaren 105
När min pappa var nyfrälst så blev han döpt av en brinnande evangelist. En broder jag också träffade under hans sista år i livet. Han hade en utpräglad evangelistgåva men han ägde också en profetisk gåva över sitt liv. När den var i verksamhet då ingav den stor respekt, vill jag lova. Jag minns en gång min pappa i hans verksamhet. Han hade en broder han inte kunde få grepp om, om vi uttrycker oss så. Min pappa hämtade evangelisten för att sammanföra dem utan några särskilda förhållningsregler. Evangelisten hade ett inkännande, ja, en bedömningens gåva buren med en mycket vänlig och gentil hållning. Men du kunde riktigt ta på den rannsakande blicken i honom. En inre blick. Jag häpnade över tilltaget. Och över både det stora förtroende min pappa hade för evangelisten men också över den förmåga till genomlysning i en andebedömnings gåva. Verkligen. Jag såg det med egna ögon.
En gång berättade han för mig och många år hade gått sedan dess. En troende kvinna talade med dubbla tungor, som vi brukar säga. Det är ofta kvinnors lyte. Bibeln är bekant med det och är därför sträng vid uppmaningarna. Denna syster var något av en sladdrets tacka. Evangelisten sa åt kvinnan, berättade han för mig: - Du talar med kluven tunga, syster. Ingen pastor i världen skulle inleda ett själavårdssamtal idag, på det viset. Men vad värre var, det var att kvinnan efter en tid kom gråtande till "profeten" och bad om förlåtelse och om förbön. Hennes tunga hade nämligen rämnat i två delar. Från spetsen och inåt. Hon hade rent fysiskt fått två tungspetsar av det övernaturliga ingreppet i andens värld. Likt en orms. Jag minns inte hur det slutade. Berättelsen tog oss alla som hörde om det, att jag glömt utgången.
Evangelisten som nu är hemma hos Gud sedan många år hade ett grusat äktenskap bakom sig. Han hade fem barn. Det finns lika många historier om det äktenskapets upplösning, som han hade arvtagare. Och avståndstagare på trons väg. Hans hustru var en varmt troende och när vi besökte deras hem under min barndom så var det en mycket varm och väl fungerande familj. Men hans hustru lämnade honom av skäl vi inte har inblick i. Men evangelisten...han var en profet!
Detta följer med profetens tjänst. Ett förakt. Och vad säger Jesus själv?
"Och de tog anstöt av honom. Men Jesus sade till dem: "En profet föraktas inte utom i sin hemstad och i sin egen familj." Och han gjorde inte många kraftgärningar där, eftersom de inte trodde på honom." Matteus 13.
Förakt har många verktyg till sitt förfogande. Men skriften varnar för att inte göra Herrens smorda något ont.
Ta denna kvinna till ett varnade exempel i ditt liv. Du har inte inblick i andras liv. Och glöm inte att det står nästan överdrivet uttryckt här av Jesus. Vaddå? "I sin egen familj!" Det är alltså inte din familj. Det är hans familj. Så sladdra inte. Gud är mäktig att skydda sina redskap och sitt ord väldigt långt gående. Se upp, min vän! Din tunga kan få låda vid din gom att du aldrig mer kan få slarva med ting du inte har den blekaste aning om. Ditt talorgan är inte skapat för det.
Bed till Gud att du får ett rent hjärta och ett renat sinne. Och en glödgad tunga! Fri ifrån skvallrets förbannelser.
Lägg till kommentar
Kommentarer