Elam Svahn

"Sänd ditt bröd över vattnet, ty med tiden får du det tillbaka. Dela det du har i sju delar, ja, åtta, ty du vet inte vilken olycka som kan drabba landet. När molnen är fulla, tömmer de sitt regn över jorden, och om ett träd faller omkull, mot söder eller norr, så ligger det på den plats där det har fallit. Den som spejar efter vind får aldrig så, den som skådar efter moln får ingenting skörda. Liksom du inte vet vart vinden far eller hur benen bildas i moderlivet, så förstår du ej heller Guds verk, hans som gör alltsammans." Predikaren 11:1-5

I dagens text så uppmanas vi att sända något över vattnet. Uppmaningen påtalar att det ska vara bröd. Och det ska sändas över vattnet. Men en kastad limpa överbord skulle aldrig nå fram någonstans utan bara lösas upp i sina beståndsdelar. En till synes meningslös insats. Nej, vi förstår av uppmaningen att det handlar om en illustration. Men en sak kan vi ta fasta vid, det är inte andras bröd som ska fördelas. Det är ditt och mitt bröd. "Sänd ditt bröd "... Står det inte så? Och uppmaningen blir personlig och allmängiltig. Bibeln konkluderar och ger sedan ett löfte: - ..."med tiden får du det tillbaka." 

Jag tror att Gud är mycket godare än vi ens kan ana. Vi ser inte ens en bråkdel av vad han gör eller förmår under vår livstid när han lägger tillrätta i våra liv. Här är bespisningsundret ett utomordentligt bevis för hur Guds mäktiga hand kan åstadkomma ett förmerande i stort. Vi brukar kalla det för välsignelse. Välsignelser som kan ha många olika uttryckssätt.

Min pappas vän Elam Svahn som jag tidigare berättat om var en man som var mycket känslig för Guds röst. Min pappa skjutsade hem honom många gånger från gudstjänsterna i Göteborg på 1970-talen, då jag var med. Jag minns den gamle mannen i vår bil. (Ja, jag måste de facto erkänna att man måste gå till en annan tid och till deras tro för att kunna exemplifiera en sådan tillit till Gud. En vän och broder till mig har lovat att jag ska få flera nedtecknade berättelser ifrån Elam Svahns egen penna, så att jag framöver kan delge er här. Det ser jag fram emot.)

Det man först noterar är att den tro Elam ägde var mycket enfaldig. Den var konkret. Och den blev åtlydd. Du vet en pall måste ha tre ben för att man ska kunna sitta på den. Så var också Elams tro buren av dessa tre komponenter. Han tvivlade inte på Gud ens i små saker. Kanske inte heller i stora. Och det var i konkreta situationer han trodde på Gud. Därtill kom att han lydde maningen han fick. Tro, lydnad och gärning. Tre stöttor under en pall. Han avfärdade det inte som en tankenyck eller som en inbillning. Här kom hans enfald väl till pass i en levande tro på Jesus.

En dag berättade han för min pappa och jag hörde det själv. Han hade varit till kvartersbutiken och handlat men hade behövt en tvål. Ja, en sån där halvhård enhet av förstelnad såpa som man hade förr i tiden, då det inte fanns flytande tvål. Det här var i efterkrigstid och det saknades mycket i tillvaron som vi idag tar för givet. Elam gjorde som han brukade. Han delade sina små och stora frågor med Gud i bön. Vad ska man annars be för? Det är ju behoven som driver oss. Har du inga behov? Ta dig då an andras behov. Bara du "sänder ditt bröd över vattnet". Det är Gud beroende av. Och hans välbehag kommer att vila över ditt liv.

När Elam närmade sig sitt hem strax kommen från kvartersbutiken, kom en korp överflygandes och släppte en tvål på gräset mitt framför honom och flög sedan iväg. Inplastat i den tidens Luxförpackning. För oss som har allt i livet blir bönesvaret kanske både smått och till och med lite burleskt. Men för Elam som kände till hur Gud en gång hade försett profeten Elia med kött och bröd i öknen så slog det an i hans gudsliv. Han hade behov av tvålen och Gud avhjälpte frågan i realtid. Vilket kallt hjärta som helst värms ju upp vid liknande!

Vid ett annat tillfälle gick Elam vid kajen i Göteborg. Han hade sin bibel med sig, vilken dåtidens kristna ömmade mer för än vi gör. Bibelböckerna och de konkreta berättelserna. Då säger Gud åt honom där han gick att kasta sin bibel i vattnet. Det ovannämnda bibelordet kom så starkt till honom. Vad gjorde Elam? Han släppte sin bibel ned för kajkanten. Är det en stor sak för oss som aldrig läser bibeln ens? Ja, det vill jag påstå. Det är nog större än om vi hade tappat vår mobiltelefon överbord. De gamla tiders kristna vördade och höll av sin bibel där de hade en uppsjö av anteckningar i marginalen, ivrigt nedtecknade under förkunnares tal och vid eget studium. Här medverkade han till och med frivilligt att förlora den.

Det gick en tid därefter. Elam kom till Sjömanskyrkan i Göteborg och till en annonserad gudstjänst där. En man kommer upp i talarstolen och berättade hur han mött Jesus efter att han långt ute på sjön fiskat upp en bibel som låg och flöt i vattnet. Mannen var ju sjöman och låg ute långa tider till havs och nåddes aldrig av budskapet om Jesus. Han hade därefter torkat upp bibeln och börjat läsa i den. Tro hade skapats i mannens hjärta och han hade på egen hand börjat be till Jesus som påtaglig mötte hans inre människa. Han blev som förvandlad. Nu stod han och vittnade och hade bibeln med sig i talarstolen. Elam kände igen sin bibel, gav sig till känna, och berättade förhistorien om hur bibeln hamnat i vattnet. - "Det var jag som kastade i bibeln." De sammanstrålade och himlens härlighet var över dem.

Ohh...vi behöver en pall att sitta på! Vi behöver en enfaldig tro för konkreta ting och vi behöver mod att lyda. Gud kommer att gå med oss. Gud verkar i de stora sammanhangen men även i de små. Det handlar om att bli vägledd av Herren i ett nära umgänge med Jesus.

Har du tro på Gud men saknar konkretion i ditt liv? Då kan du heller inte lyda. Vad ska du följa om du inte har ett uppslag? Men då du manas - lyd maningens röst!

Bibeln uppmanar den enskilde att sända sitt bröd över vattnet. Det du skulle haft. Det kan vara vad som helst och behöver inte vara ordagrant ett bröd som förklarats här. Men någon resurs av något slag. Att Guds ande använt sig av den bilden om vattnet pekar på att det du sänder hamnar dit du själv inte når. Så har många missionärer sänts ut till andra länder som i en annan tid återevangeliserat världsdelar som senare blivit avkristnade. Det finns det många exempel på. Brödet återvänder! 

Jag är livets bröd, sa Jesus. Sänd ut honom! Tala om honom. Gör något för honom. Bli lyhörd för den helige Andes maning i ditt liv. Bli följsam och var rädd om din enfald och din integritet i Gud. 

Med den har många utan att veta om det blivit till änglar. Andra till hjälp.