_DSC9211-2.Mobilen

Efterskörd

Ibland vill inte livet stilla sig och sömnen uteblir. Då är det bara att gå upp igen. Ibland är allt fullgjort, ändå står förrättaren ensam kvar. Sök inte en förkunnarens väg. Den är alldeles ensam. Men har du ett kall att förkunna - gör då det. Du får ensamheten på köpet. Det är ditt säkra arvode i tiden.

Jag gick till min bokhylla för att hitta något trösterikt. För man blir inte starkare av att njuta av svagheten. Men då fann jag trösten för de moderlösa som låg i parameter med mina egna ord, de dagar som gått. Kan väl något vara mer moderligt än när Gud stryker en medhårs?  Jag fann en bok av F. B Meyer. Jag citerar honom här nedan:

" Vår Konung (läs Gud) måste ofta slå det inre livets gräs - våra erfarenheters smörblommor och tusenskönor, som vi är så stolta över, de styva stjälkarna, det blomrika gräset. Om han lämnade dem i fred, skulle alltsammans bli för strävt och för grovt för att användas. Fältet, där han älskar att vandra, skulle snart få sin mjuka matta förstörd.

Slåttern betyder död. Alla de vackra blommorna och de oräknerliga bladen ligga där i långa strängar för att strax föras bort till skräphögen. Myriader döende blommor andas ut sin sista suck i den milda vårvinden. Vi måste bereda oss på att dö från vår självbelåtenhet; från våra ljuvliga känslor och stämningar; från vår klagan och våra tröstekällor - om något av allt detta kommer emellan oss och vår Konung (läs Gud).

Men efter kungsslåttern följer en efterskörd. Det sägs, att det finaste och saftigaste gräset förekommer på sådana fält, som ofta slås. Sådant är det de späda lammen älska, om de får smak på det. Och visserligen är det kristna livet aldrig bättre, än när Guds lie gått fram över det upprepade gånger. När vi förlorat hälsan, vänner, pengar, och goda omständigheter, då växer det finaste skotten fram, kärlek, bön och helgelse. Var inte rädda för lien!  Konungen (läs Gud) älskar dig för mycket för att skada dig. Var vid gott mod; där skall bliva en efterskörd. 

 -Vad tänker du nu om Gud ?, frågade en bekant fritänkare en from man, som i tjugo år lidit svåra plågor. Svaret lydde:  - Om Gud förmår att mitt under sådana lidanden som mina bevara mig i full frid, så har jag högre tankar om honom än förr. Här var i sanning en efterskörd.

F.B Meyer

 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln